Man kanske kan tvinga till sig kunder?

Det finns en sak jag tycker om mer än andra när det gäller företagande och det är att man har sig själv att skylla när man misslyckas. Ingen kommer att slåss för att ditt företag ska blomstra, det är upp till dig.

Massor av saker kan gå fel för en företagare, ibland sådant som man upplever att man inte har kontroll över. Några exempel från min egen bransch, till exempel skulle Google kunna ändra algoritmen så att vi inte längre kan göra ett bra jobb. Vi är i det helt och hållet beroende av sökmotorn och om algoritmen skulle nå en sådan komplexitet att vi inte klarade av att arbeta med den så skulle vi tappa hela vårt existensberättigande. Ingen kund skulle stanna hos oss.

Det skulle kunna segla upp en marknadskanal som är effektivare än sökmotormarknadsföring, vi skulle snabbt tappa stora delar av kakan om våra kunder hittade andra bättre kanaler.

Det finns också andra mindre akuta problem som är ständigt närvarande, om vi inte kan rekrytera rätt personal, då kommer vi inte kunna fortsätta på det sätt vi gör. Det är något vi ständigt brottas med, särskilt i Örnsköldsvik. Om våra specialister eller projektledare inte skulle hålla måttet, då blir vi av med kunderna och företaget kollapsar.

Det skulle gå att skylla alla dessa problem på någon annan, det är ju knappast mitt fel att det finns ont om specialister i Övik? Jag kan väl inte hållas ansvarig om Facebook blommar ut och blir lika bra eller bättre än Google som kanal?

Jo, i slutänden är det jag som hålls ansvarig. Google och Facebook skiter helt och hållet i mitt företags välbefinnande och de tänker absolut inte låta mig hindra deras framfart. Oavsett om det var mitt fel eller inte så är det jag som står med ansvaret, och jag ansvarar för att hitta en lösning. Jag tycker att det är vackert på ett sätt, att till 100% axla ansvaret för sitt välbefinnande och inte lockas av frestelsen att börja skylla ifrån sig.

Det är så annorlunda utanför företagsvärlden

I den svenska byråkrativärlden ser allt helt annorlunda ut. Där man skulle kunna välja att axla ansvaret skjuter man i princip alltid över det på någon annan. Det är chefernas fel att Arbetsförmedlingen är usel eller kommunen ska se till att det finns något att göra på fritiden.

Om jag levererade en tjänst som ingen vill ha, då har jag inga alternativ, jag går under. Det enda jag kan göra för att förhindra det är att bättra mig. Acceptera att felet är jag och jag kan göra något åt det. Det är mitt ansvar att jag har mat på bordet.

Mat på bordet är passande nog också anledningen till den här artikeln, när man i Sollefteå misslyckas få eleverna att äta skolmaten så är lösningen att tvinga dem. Istället för att säga att eleverna vill inte ha maten, det måste vara något fel på vad vi erbjuder, så är svaret på frågan att det måste vara något fel på eleverna.

Istället för att ta åt sig av den mycket tydliga kritik det är, kunder som röstar med plånboken, så väljer man att skjuta ifrån sig ansvaret. Det kan ju omöjligtvis vara vårt fel att de inte vill ha. Därmed blir det närvaroplikt i skolmatsalen.

Kortsiktigt skulle det förstås vara trevligt om jag kunde tvinga mina kunder att köpa mina tjänster vare sig de vill eller inte. Långsiktigt så skulle det förstås sätta stopp för alla former av utveckling, varför i hela världen skulle jag lägga ner energi på att göra något lite bättre när jag bara kan tvinga dem betala.

Foto: Rolf Bostedt

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *