Tino Sanandaji och halmdockan

Halmdocka

Ända sedan Tino Sanandaji blev den absoluta högerkantens allra främsta slagträ har jag tänkt mig skriva den här posten. Just idag passar det extra bra eftersom halmdockan nu förtjänat sin plats i ordlistan.

Halmdocka dyker passande nog upp på nyordslistan på morgonen och även om vi alla till mans säkert är skyldiga till att måla upp halmdockor finns det en som i mina ögon gjort det till sitt paradnummer.

”Halmdocka: Nidbild av motståndarens åsikter, som man argumenterar mot (2009)”

Låt mig beskriva debatten om migration som investering så som jag ser den. De senaste månaderna har i första hand en person figurerat som argument för att invandring är något dåligt. Det är forskaren/debattören Tino Sanandaji som du säkert inte missat. Sanandaji hävdar att invandring inte är lönsamt och gör detta med väl underbyggda siffror.

Många, särskilt bland dem som gillar data och vill se hårda fakta, tar naturligtvis snabbt till sig Sanandajis synsätt. Problemet är att det är en halmdocka. Så här har det gått till:

Någon (till exempel jag) hävdar att vi behöver invandring, särskilt på platser med en minskande och åldrande befolkning. Genast dyker en länk upp till Tino Sanandajis blogg där han ”bevisar” att så inte är fallet. Han kan nämligen visa att efter 5 (eller välj något annat lågt nummer, det finns artiklar så det räcker) år så är en stor andel av invandrare arbetslösa, obildade eller vad som helst.

Han kan förstås mycket väl ha rätt i det men är en halmdocka. Det som vi och många med oss sagt (vi har skrivit det rakt ut för några år sedan i den där annonsen som finns länkad tidigare i posten) är att nästa generation, eller ännu nästa generations invandrade kommer behövas. Att Sanandaji kan visa att man efter en handfull år efter att man anlänt i snitt inte är lönsam, det är en halmdocka. Jag kan visa att barn och tonåringar inte heller är lönsamma, 17-åringar är i princip enbart en kostnad och 5-åringarna i princip är arbetslösa hela högen. Det har inte med saken att göra.

En privatperson gör investeringar med en viss horisont, ett företag med en annan och ytterligare en annan horisont då man som nation gör investeringar. Endast en mycket hårdnackad nattstatsförespråkare skulle hävda att staten inte ska bygga vägar, trots att de är en ohygglig kostnad. Vi vet alla att nationen behöver vägar, på samma sätt behöver nationen människor. Även om de inte betalar sig de första tio åren, eller ens 20, eller vad sägs om en investering som inte betalar sig förrän efter 50 år? Att kunna visa att vägar inte lönat sig efter 7 år (och då inte heller ta med utveckling av BNP i beräkningen) är inte alls särskilt intressant, eller hur?

För att återgå till det första exemplet, hur mycket barnafödande klarar Sverige av? Vi har ju inte ens råd med tillräcklig personal på ålderdomshemmen. Om vi ska ha 100.000 barn per år som inte betalar av sig förrän dom är 30, hur ska vi någonsin kunna ha råd med en ordentlig äldrevård? Nog är det väl ett bristande argument?

Tack Institutet för språk och folkminnen för att ni snappat upp det perfekta ordet halmdocka och till dig som läser, om du inte kände till ordet innan så är det här ett alldeles utmärkt ögonblick att ta det till sig. Nu när du hört det är det lättare att känna igen fenomenet också.

Uppdatering: Sanandajis bok full av felaktigheter

Tino Sanandaji självpublicerade under året ut en bok under namnet Massutmaningen. Jag tror inte att det finns anledning att se boken som forskning utan det är snarare en samling anekdoter. För att vara tydlig skriver jag det här som försvar för Tino, hade det varit forskning hade han fått ännu mer skit. Ett av de stora problemen med boken är nämligen en lång rad direkta felaktigheter.

Problemet för en demagog som Sanandaji är att när han helt plötsligt publicerar något istället för att bara Facebooka så kan han bli granskad. Det här är något jag utgår från att Tino Sanandaji i grunden är tacksam för, han talar ofta väl om den vetenskapliga metoden. Problemet är just att när han kan bli granskad kommer han inte riktigt undan med sin ”agendadrivna populärvetenskap” (Jo, det är klart han har en agenda).

Fel i Sanandajis bok

Forskarna Hans Lööf och Gustav Martinsson kan i en artikel i Svenska Dagbladet idag visa på ett antal felaktigheter i boken. Till exempel har han hävdat att 76% av medlemmar i kriminella gäng är invandrare, utifrån en studie som från början rensat bort tunga brottslingar i MC-gäng, vitmaktrörelser och så vidare.

Det är inte forskning

Vi ska nog för att återknyta till början på den här uppdateringen än en gång påpeka att det här inte är forskning. För många av Sanandajis fans gissar jag att skillnaden är liten, eller så hyser man ett rejält akademikerförakt redan från början. För oss som tar saker lite mer på allvar däremot så gör det en stor skillnad. Det skulle vara roligt att se om han kunde skriva om den fast på ett vetenskapligt sätt, kanske skulle han ändra uppfattning. Jag tror nämligen att han, likt så många andra som forskat, faktiskt tror på att man ska lära sig av fakta.

22 svar på “Tino Sanandaji och halmdockan”

  1. Det här var nästan komiskt. Texten du levererar är ett praktexempel på en halmdocka. En tiotaggare som annars brukar hittas på sajter som avpixlat, Fria tider mm. Noteras bör att jag också är för invandring samt rimlig frihet över gränser.

      1. Din retorik gå ut på att bemöta någon som lutar sig mot fakta (obeaktat om den stödjer ens egna uppfattning eller ej) med ingenting annat än åsikter (Sorry, men de ”fakta” du redovisar är synnerligen vaga). Hade aldrig reagerat om inte din tes var just att presentera en halmdocka. Vilket du med mer tydlighet än du sannolikt önskat också gjort om än inte som du kanske tänkt. Kul!

        1. Vilka fakta menar du att jag redovisar som är vaga? Jag tycker inte det verkar som du riktigt läst artikeln.

          1. ”Jag kan visa att barn och tonåringar inte heller är lönsamma, 17-åringar är i princip enbart en kostnad och 5-åringarna i princip är arbetslösa hela högen.”

            Snacka om halmdocka. Som sagt – kul. Kliver av nu, tror inte att vi kommer längre. Gott Nytt År!

          2. Det var ”vaga fakta” som jag redovisar? Vill du att jag ska bevisa att femåringar inte förvärvsarbetar för att analogin ska fungera?

    1. Zoltan du har nog missförstått begreppet halmdocka. På vilket sätt är detta en nidbild av Tino:s retorik? Det är tvärtom en mycket korrekt bild av Tino:s sätt att argumentera.

    2. Hittade hit av en slump när jag googlade integration.,
      Det slog mig också att inlägget var en solklar halmgubbe vilket gjorde det ironiskt roligt.

      Btw, man skall vara noga med att skilja på vad Tino faktiskt säger och hur andra använder hans slutsatser till egna agendor..

  2. Ett problem, som jag ser det, med de flesta försök att beräkna ekonomiska effekter av invandring är att resultaten extremt mycket påverkas av vilka antaganden som görs.

    En grundläggande svårighet i alla dessa analyser är att det i en komplex ekonomi är mycket svårt att dela upp enskilda individer eller gruppers ”bidrag” till helheten. Det största skälet till detta är att helheten typiskt sett är större än summan av enskilda delar. Dvs. genom att människor specialiserar sig och arbetar tillsammans med olika arbetsuppgifter i ett företag eller ett samhälle skapas ett mervärde som inte på ett enkelt sätt går att fördela på enskilda individer.

    Ett exempel på detta är det räkneexempel som Ruist och Flood (2015) gör i en underlagsrapport till långtidsutredningen där de undersöker effekter av invandring på de offentliga finanserna. I denna rapport försöker författarna dela upp offentliga kostnader och intäkter på ”invandrare” och ”svenskar”. Problemet med det sätt de gör detta på är att analysen bygger på ett implicit antagande om att en höginkomsttagare ”bidrar” mer till samhället medan en låginkomsttagare istället utgör en ”kostnad” för samhället. I de fall det finns en korrelation mellan var en individ är född och dennes inkomst kommer detta därför i analysen synas som en transferering från inrikes till utrikes födda vilket av vissa tolkas som kostnaden för invandringen. (De diskuterar visserligen metodproblem i metodavsnittet av rapporten men de flesta som citerar rapporten verkar inte ha läst denna del.)

    Men, om man skulle göra motsvarande gruppindelning mellan grupperna ”lokalvårdare och undersköterskor” och ”företagsledare och it-konsulter” skulle man också finna en motsvarande omfördelning. Samtidigt behövs både grupperna i ett samhälle. Utan lokalvårdare och undersköterskor skulle företagsledarna och it-konsulterna inte kunna arbeta. På motsvarande sätt skulle räknemetoden i rapporten komma fram till att gruppen ”män” är mer lönsamma än gruppen ”kvinnor” (eller tvärtom beroende på hur man väljer att fördela offentliga utgifter mellan könen).

    Det stora problemet med räknemetoden Ruist och Flood (och exempelvis Tino) använder är att den metodmässigt lägger ett alltför stort fokus på enskilda individer som individuella enheter och inte på hur dessa individer interagerar i ett samhälle. För att ta en sportliknelse: metoden utgår enbart från resultat hos enskilda spelare och inte hur de spelar tillsammans som ett lag. Och som alla som gått på en Modomatch den senaste säsongen vet, bestäms resultatet i en match av betydligt mycket mer än hur bra enskilda spelare presterat i tidigare lag.

    Människor i ett samhälle och olika yrken på en arbetsmarknad hänger ihop. Dessa viktiga effekter bortser de flesta av dessa individbaserade räkneexempel helt ifrån. Med andra antaganden kommer andra författare (exempelvis Scocco och Andersson, 2015) fram till helt andra slutsatser.

    Istället för att diskutera huruvida nuvarande invandrare är ”lönsamma” eller ”inte lönsamma” baserat på metodologiskt mycket tveksamma grunder tycker jag det vore mer konstruktivt att diskutera hur vi kan ta hand om de som kommer hit.

  3. Innan jag ens börjar att bemöta felaktigheterna – vill du lägga fram dina siffror? Du pratar om investering på 5-10 år medan Tino hänvisar till siffror från SCB som täcker två generationer. Du attackerar en halmgubbe utan att ens backa upp dina påståenden med siffror. Du bör även skilja på invandring (som alla är för) och asylanter som aldrig når upp till svensk sysselsättning och dessutom kostar mer än vad FN lägger på 60 miljoner flyktingar. Det är ett unikt experiment Sverige håller på med och därför är det vågat att påstå att det är en självklar investering som blir lönsam om 3-4 generationer. Hur ser samhället ut innan vi ens kommit dit?

  4. Tack Tino att du orkar visa upp riktiga siffror och inte skönmåla verkligheten och bara prata om känslor.

  5. Tack Magnus!
    Det finns dessutom en annan sid v Tinos argumentation som jag länge stött mig på. Han må vara doktor i nationalekonomi men jag tycker det är akademiskt ohederligt ok folkförvillande om man med den kunskapen i botten (en enorm kunskapsbank som många svenskar inte besitter) förmedlar en rätt vinklad bild av sitt ämne. Jag talar om att nästan allt Tino skriver utgår från en makroekonomisk analys eller en makroekonomisk bild och sålunda levererar i och för sig korrekta, men likväl polerade och ganska skeva, fakta om vad då t.ex. invandringen skulle få för makroekonomiska effekter.
    Ofta verkar han inte låtsas om som att nationalekonomin också består av mikroekonomi och att denna del utgör ungefär lika stor del (om än något mer oförutsägbar då den mer sysselsätter sig med civilsamhället än det offentliga) av ämnet som makroekonomin. Mikroekonomiska analyser är minst lika relevanta när man analyserar flyktingar, befolkningsökningar (vilket såväl invandring som nyfödda är) som befolkningsminskningar (vilket såväl utvandring som dödstal är), migration, integration och ekonomiska effekter av dessa fenomen då detta påverkar bl.a. sådant som företagande, delpost av bostäder och invandrarnas humankapital samt kostnadskalkyler om pris och lönsamhet vilket ligger till grund för policyreformer, som i sin tur är makroekonomi.

    Så att i så hög (eller i brincip bara) inrikta sig på nationalekonomi när man pratar invandring om motparten diskuterar invandrarnas del i företagandet är att göra en extrem halmgubbe och att blunda för mikroekonomiska effekter och analyser av flyktingmottagning, in- och utvandring, befolkningsförändringar beroende på andra faktorer samt cirkulär migration vore som att bara peka på den sida av statsbudgeten som politiker kan påverka medan man diskuterar statsbudgeten – alltså även externa inkomster – som helhet utan att berätta att det föreligger en skillnad mellan begreppen.

  6. Jag hade lovat mig själv att inte fortsätta kommentera ett inlägg som är så här svagt, men då jag på Magnus Bråths FB-sida (ja, jag var nyfiken nog att kolla upp den) så utpekas jag som Sanandji fan. Det finns få saker som jag blir så irriterad över som när någon applicerar åsikter eller etiketter på mig.

    Återigen, det jag reagerade emot var din svaga retorik. Du påstår att Sanandaji leverera halmdockor. Jag påstår att du gör det så mycket mer. Med pukor och trumpeter. Du ber mig ge exempel på vad jag anser vara vaga fakta och jag pekar på ett exempel, i det här fallet att femåringar också saknar arbete.

    Magnus Bråth, jag vet att femåringar saknar arbete. Likaså otroligt många 17-åringar. Att häckla min intelligens på det sätt du gör är inte bara oförskämt utan möjligtvis en signal om eget tillkortakommande. Och vet du vad, jag tror inte att fem- och 17-åringarna kommer som en överraskning för Sanandaji heller. Han vet sannolikt att de utgör en naturlig del i ett lands demografiska struktur. Sannolikt vet han också att varje land klarar och mår bra av ett tillflöde utöver de ”vanliga kanalerna”.

    Att bemöta vetenskapliga studier – oavsett om man gillar forskarens teser och hypoteser – med något så pass banalt, är ingenting annat än en halmdocka.

    Jag förstår att din huvudsakliga sysselsättning inte är som sakkunnig i migrationspolitik. Det gör min också och därför är jag också helt ointresserad av att föra dialog kring det ämnet här. De handlar uteslutande om retoriken.

    1. Förtydligande avseende sista stycket: Det jag ville skriva var att min sysselsättning inte heller ligger inom området migration. Missade formuleringen där.

    2. ”Magnus Bråth, jag vet att femåringar saknar arbete. Likaså otroligt många 17-åringar.” Likväl kallar du det synnerligen vaga fakta. Det är du som använder femåringarna som exempel på vaga fakta, inte jag.

      Jag har varken ifrågasatt din intelligens (gissar att du känner dig ifrågasatt?) eller bemött någon studie med något banalt, jag har nämligen inte bemött någon studie då DET INTE FINNS NÅGON. Det verkar liksom vara för svårt att inse?

      1. Citat från din wall: ”Helt plötsligt dyker det upp ett Sanandaji-fan i kommentarerna och kräver att jag ska underbygga att femåringar inte har jobb.”

        Jag har aldrig bett dig underbygga detta.

        Sorry, du är för svag för att jag ska ödsla mer tid åt detta. Tjingeling!

        1. Jo, det har du:

          Magnus Bråth
          Vilka fakta menar du att jag redovisar som är vaga? Jag tycker inte det verkar som du riktigt läst artikeln.

          Zoltan
          ”Jag kan visa att barn och tonåringar inte heller är lönsamma, 17-åringar är i princip enbart en kostnad och 5-åringarna i princip är arbetslösa hela högen.”

          Snacka om halmdocka. Som sagt – kul. Kliver av nu, tror inte att vi kommer längre. Gott Nytt År!

          Eller det var kanske inte du?

        2. Att dessutom envisas med att ge mig tillmälen, som att kalla mig svag, får dig knappast att framstå i bättre dager. Är väl i det snaraste ett tecken på att argumenten saknas?

  7. Det är typiskt SD-anhängarna att, likt Sanandaji, byta ämne när man försöker gå in på djupet vad de menar. Om man jämför hur hög kriminalitet som finns i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp med den bland invandrare och det visar sig att Sverigedemokrater kanske är den grupp som borde portats vid bron kan man helt plötsligt inte jämföra så längre.

Lämna ett svar till Tobin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *